Den däringa lilla Polly-kusinen, hon är inte så mesig som man kan tro vid första anblicken. Hon är ju sheltie och sju månader gammal. Väger åtta kilo lite drygt, vilket var min matchvikt vid cirkus 10 veckor....

Hon är snabb i alla fall. Smala små pinniga ben som hon använder rätt bra. Dock är ju mina och Gryns typ tre gånger så långa så vi hinner ju ändå ikapp henne. Hon blir så arg då man jagat ikapp henne att hon vänder sig om och biter en i nosen! På mig! Jag är ju chef! Och stor! Och vuxen!

Fattar ni vilken liten pissmyra till etterbubbla det är? Jag blir alldeles paff när hon är sådär morsk... Fast man kan skrämma henne rätt lätt i alla fall... Det hjälper i ungefär tre sekunder. Sedan smyger hon fram och tar den roliga leksaken ur munnen på en så snabbt att man inte märker det. Skumt...

Polly är en kul kusin, kvick som tusan, äter vitamin? /Tuffa