Idag var det ganska skönt ute. Rätt krispigt och det snöade fortfarade, men blåste inte så fasligt. Grynet är ju mer utomhus-brutta än vad jag är så hon var fortfarande ute, medan jag höll matte och broren sällskap inne. Då hör vi hur Grynet ger upp ett desperat briard-yl-skall där ute: Woooo-ooooo-woooo-ooooooo! Så klampar det på bron och så ylskäller hon igen Wooo-ooooo! Matte släpper in henne och hon slank in snabbt som ögat. Såg förfärad ut och matte kollade ut för att se vad som skrämt henne. Inget? Kikade ut åt andra hållet och där uppe på vägen stod någon och höll i en häst...

Både matte och jag tyckte att hon var rätt fånig. Vaddå rädd för häste på vägen? Senare kikade matte ut genom fönstret mot garaget. Det fönstret är på övervåningen. Då såg matte spår....hästspår! Då började hon förstå vad som hänt.

Grannens häst hade smitit och gick på walkabout. Bestämde sig för att kolla in vårat plejs. Grynet låg vid ladugårdsgaveln och slaggade i snön. Häst meets Gryn - båda blir jäääätterädda. Häst vänder om och springer hemmåt, Gryn larmar och springer också hemåt. 

Undrar vem som var räddast?

Min lillasyrra var säkert bäst, inte nån gammal häst! /Tuffa