På vårans gård finns det ju får sedan ett par veckor tillbaka. Det är ett fasligt schå att hålla reda på att ingen springer för fort, går för nära stängslet eller på annat sätt beter sig illa. Det är MITT jobb. Lilla Gryn brukar ligga och kasta beundrande blickar på mitt vaktande, från avstånd.

De sista dagarna har hon intresserat sig för fåren. Legat brevid mig i hundgården och spanat medan matte och husse varit på jobbet. Provat springa lite efter staketet.

I kväll tog hela hund-människo-flocken en prommenad ner mot stranden. Utanför stängslet. Innanför stängslet gick fåren. Ganska nära stängslet. Lite för nära tyckte jag. Då kan man liksom stampa mot dom med båda framtassarna i backen som om man skulle komma och bitas. Då brukar dom springa. Jag stampade. Fåren sprang. Och Lilla Gryn hoppade över stängslet och satte iväg efter fåren....

Jag blev så paff så jag stod bara och kikade. Matte och husse var inte glada. Gryn var glad. Hon skuttade bakom fåren med ett stort briardflin i ansiktet. Fast hon visste inte riktigt varför hon sprang där. Hon avbröt när husse kom efter henne och så fick hon gå ut ur hagen igen.

Lyckost. Få lite får-motion sådär på kvällen.... Imorgon kanske jag provar? /Tuffa